Medan jag sitter och väntar på Lina (gjort det i en timme nu, tjejen är inte överdrivet snabb) så tänkte slänga in ett litet inlägg.

Veckan som varit har varit kalas. Har varit ensam hemma och i onsdags kom det lite trevligt folk hem till mig. En lyckad kväll som slutade alldeles försent. Jag skulle upp vid åtta och jobba 9-18 dagen efter, inte det roligaste jag gjort men det funkade! På torsdagskvällen hängde jag på cissi och några ut på sjön och i fredags blev det harry. Skrattade mest hela kvällen med mina fina vänner och dansade i bastun. Nu ska jag dra iväg till Linas sommarstuga för lite galej. Blir bra det.  



 

I torsdags bokade jag och tre vänner en resa till Turkiet, Alanya den 29 augusit. Det är jag, Lina, Julia och Sofie som packar våra väskor och drar för att ha en sjukt bra vecka och bara må så bra man bara kan och så kul man bara kan tänka sig. Kommer alltså från och med nu längta som tusan tills vi sitter påväg till Turkiet.

Känns som allt i min blogg handlar om hur bra jag mår, mina fina och mitt jobb. Fast det är ju mitt liv så det är väl det min blogg ska handla om. Fast ibland mår man inte alltid bra, det kan ingen göra. Några av mina vänner har varit ledsna och det gör mig ledsen att se de jag tycker om bli sårade och må dåligt. Den senaste tiden har även en person som jag tyckt så himla mycket om bara sjunkit mer och mer i mina ögon. I lördags var inte en bra dag alls, tur att jag visste direkt vem jag skulle höra av mig till, som jag visste skulle förstå hur jag kände mig och vad jag behövde höra för att komma upp på banan igen. Och sen får jag ont i magen så fort jag tänker på det hemska som hände i Norge. Känns helt sjukt och overkligt, kan inte ens tro det är sant. Kan säga att det känns skönt att veta att jag förhoppningsvis kommer iväg ett tag i höst/vinter. Vet inte riktigt än hur det blir och vart jag ska men det löser sig alltid. 

Livet knallar på som vanligt. Jobbar och står i, chillar och umgås med människor jag tycker om. Har varit en sväng på Skara sommarland och slagit mig gul och blå men attans så kul vi hade. For runt som små barn. Jag och sofie höll på att dö av garv efter vi åkte en rutschkana som man var tvungen att ha hjälm på sig. Först gick det väldigt lungt sen jäklar vad det bar av. Frittfall var ju en upplevelse det med. Tog en bra stund innan jag vågade lägga mig i banan och glida iväg.

Läste precis igenom de senaste inläggen jag har skrivit här på bloggen. Märker hur kul jag hade men när jag läser om alla kvällar så kan jag inte sätta fingret på vilken som är vilken. Önskar att man tagit mer bilder så man kommit ihåg vilken kväll som var vilken. Och sen slog det mig, undra hur mycket pengar man egentligen la på Harrys dessa veckor? Tror inte jag vill veta faktiskt. Fast i och för sig var det värt det. Nu ska jag hoppa in i bilen och brumma upp till Lina.

Nu drar min jobbperiod igång och det känns skönt. Tyckte inte jag jobbade så jättemycket i sommar men har fått några fler tider nu så det känns bra. Får panik när jag tänker på höst fortfarande dock. Men får ta det då när hösten kommer, inte mycket att gå runt och ha ångest över något man inte kan göra något åt. Kan även berätta med detta inlägg att jag fortfarande är nöjd med livet. (Trots paniken över höst). Jag trivs som fisken i vattnet med det som pågår i mitt liv just nu och med de jag tillbringar min tid med. Det är bra grejer det! Nu ska jag dra på mig lite kläder sen dra till Norrpan.


En bild från världens bästa dag. 11 juni 2011 är en dag som endast kan beskrivas med lycka och glädje. Om jag skulle så skulle jag vilja leva om den här dagen om och om igen. Men det går ju inte så får glo på bilder istället. Funkar det med!

Älskar att jag alltid har så tur med saker och ting. Blir (som jag kände då) dösjuk i Bulgarien på fredagnatten. Låg inne två dagar och åt nada. Eller jo en halv Mc Chicken burgare, smakade skit kan jag säga. Idag (fredag) en vecka senare ska jag för första gången på en vecka försöka få i mig något tuggbart. Tacos vare tänkt. Kommer smaka som gydis.

Men påtal om Bulgarien, när jag kom hem var jag besviken men under en dags betänketid så insåg jag hur sjukt bra de första fyra, först trodde jag det bara va tre men det va faktiskt fyra dagar, som jag hade så sjuuukt kul på. Vädret var påtopp, vi var glada, båda mådde bra och allt det där. Så jag är faktiskt väldigt nöjd med min resa trots att det sluta som den slutade. Jag skulle absolut kunna tänka mig att åka till Sunny Beach igen men jag tycker det är kul att upptäcka nya ställen så får se vart det bär av nästa gång. Som sagt, likadant med bilderna här som med studentbilderna, min fb vänner kan få njuta men orkar in lägga upp några här också :)