Nu har jag precis avslutat mitt samtal med Sofie som satt på tåget påväg hem till lilla Vingen. Hon ska nämligen flyga från Skavsta så lättast för henne att åka dit. För ja, imorgon eftermiddag flyger hon hit till Gran Canaria. Som jag längtar! Det ska bli så kul att se henne, har inte setts på nästan 8 månader. Helt sjukt vad tiden går fort. Det bästa är att jag vet att allt kommer vara precis som vanligt när vi ses. Det som är det bästa med ens närmaste vänner, ingenting förändras fast man inte ses så ofta. 

 

De senaste dagarna har varit kalla här, har frysit för det har blåst riktigt mycket och på kvällarna går temperaturen ner på 16-17 grader. Så idag så verkar det som det har ändrats, det blåser fortfarande men det har varit riktigt varmt på dagen runt en 28. Helt klar godkänt! Är bra att Sofie kommer nu när vädert ändrats. Har sparat mina lediga dagar så har lördag och söndag ledigt denna vecka. Sen även onsdagen. Då blir det häng vid poolen och stranden förhoppningsvis. Aqualand ska även få sig ett besök.

 

De senaste dagarna har jag mest chillat och hängt hemma med Michelle. Vi båda har varit trötta så vi har lagat mat här sen titta på film eller PH. Vi har sett Tarzan och Micke & Molle de senaste dagarna, så himla fina filmer. Får se om vi ger oss på någon mer Disney idag. Mimmi har även hon varit med flera kvällar och igår kom hon med hemlagad laxpasta till mig. Sååååå goott. Så fina människor som kommer med mat, då är det en glad Johanna som man får umgås med. Nu ska jag hoppa in i duschen sen switcha om till uniformen för det bär strax iväg på arbete igen.

Idag bestämde jag mig för att säga nej till alla och stanna hemma. Några stycken skulle till Moonlightcinema (utomhusbio) och se en film medan några andra skulle ha filmkväll hemma. Jag kände att jag behövde vara ensam och bara inte göra någonting. Ringde även upp mamma och pappa så fick prata med dem och vi planerade upp mina få dagar hemma som är om endast två veckor. Vanligtvis så känner jag inte att jag behöver ladda upp energin eller bara komma bort men det här är så välbehövligt. Det kommer precis i rätt tid. Tanken på att Sofie kommer om bara en vecka också gör det så otroligt mycket lättare. Iallafall, det blir tajt tidschema men det verkar som jag får tid för alla. Och till alla era vänner, jag skriver till er snart så vi kan boka varandra redan. Jag vill se er alla och så mycket som det går!!

 

Jag har precis sagt godnatt till Michelle och innan hon la sig så hade vi ett väldigt bra samtal, som nästan alltid. Vi förstår varandra på ett konstigt sätt och vet exakt vart vi har varandra. Så skönt, utan den tjejen vet jag inte vad jag skulle gjort. Jag förstår att jag varit väldigt lyckosam med mina två roomies jag haft under året. Bästa Agnes som jag fann på CV som jag inte kommer släppa taget om i första taget och så nu Michelle. Helt perfekt.

 

Vi hade kick off i går också, det var en ganska så lugn kick off. Vi hade först "on boarding" dvs en massa information om One Service som alltid och sen åkte vi allesammans till en båt och där hade vi det väldigt trevligt. Vi är ju mixade team här så vi har en UK manager som tyvärr åker på semster om en vecka och kommer först tillbaka i februari... Han är en riktig härlig person och helt galen. Sen har vi tyskar, vi från nordic såklart, uk och holland. De är nästan alla nya nu också så vi lärde känna varandra och det är alltid roligt med nya ansikten.

 

Nu ska jag sova, klockan är snart 1 här men blivit så sent senaste tiden att kroppen är van vid det. Men imorgon är jag faktiskt ledig och jag har NOLL planer. Ska bli så jäkla skönt, inte en endast klocka ska sättas på larm utan jag ska vakna upp av mig själv sen ta dagen som den är.

 

 

Min tredje säsong för Fritidsresor har nu börjat. Har nu passerat ett år i den blåa uniformen alltså. Min tredje blev, för er som inte visste, Gran Canaria. Inte mitt förstahands val men det är ingens första och någon måste ju hit, så denna gång blev det jag. Till en början kändes det inte alls kul men efter en hel del tankar och historier från kollegor som varit här blev jag riktigt taggad. Ett stort plus för mig var såklart att Michelle också skulle hit.

 

Jag kände att jag ville skriva det här till mig själv. För att minnas allt som jag var med om.

 

Tänkte börja med att skriva om Rhodos. En helt underbar säsong, kan inte ens tänka på det utan att få antingen ett stort leende på läpparna eller en klump i magen för jag saknar det. Jag mötte personer som jag aldrig kommer glömma och jag önskar så att jag någon gång i livet kommer att få se er igen. Rhodos är en fantastisk ö, kanske mer passande när man var yngre, men ändå. Jag kommer aldrig, aldrig glömma denna sommar. TACK till er som gjorde den till något alldeles speciellt. Och speciellt tack till mitt underbara team, att få jobba med så bra människor händer inte ofta, sen självklart till Michelle och Nicki. När jag satt på planet och det lyfte från Rhodos visste jag inte vart jag skulle ta vägen. Kände mig alldeles hjärtekrossad och bara kände för att ropa "stanna planet". Men här sitter jag, och det har redan gått över en månad.

 

Månaden här på GC har bara sprungit förbi. Det här är första kvällen sen jag kom hit som jag faktiskt inte gör någonting med någon. Jag har just nu placerat mig i min säng och ligger där och funderar på allt. Hur denna säsong kommer att bli, vad som kommer hända. Hur jag kommer mår. Den här livsstilen tar på mig, både fysiskt och phsykiskt. Att behöva bryta upp, säga hejdå, börja om. Även all mat och ja mamma,alkohol som blir i denna vardag. Det sätter sig. Var ute och försökte motionera idag, det gick sådär.. Det räcker att säga så.. En sak som är bättre här på GC är att vi har ett eget kök i vår lägenhet. Så det är jag och Michelle som delar lägenhet, vi har faktiskt varit duktiga och lagar mycket mat hemma. Så det känns skönt, både hälsomässigt och för plånbokens skull.

 

Någon som är annorlunda här är även att jag har en UK manager. Så det gör det hela lite speciellt, och vi är endast fyra nordic i mitt team. När jag har hört från kollegor om GC så är det otroligt mycket att göra arbetsmässigt, ännu har det inte märkts. Men det kanske kommer, peppar peppar.

 

Jag skriver att det är tungt den här livsstilen men samtidigt kan jag just nu inte tänka mig någon annan. Att komma hem finns inte riktigt på kartan nu, tyvärr till alla ni fina där hemma. Jag saknar er varje dag men vet att ni finns kvar där och jag är fortfarande samma gamla Johanna som inom sin tid kommer att komma hem igen :)

 

Något som är väldigt härligt är att Sofie kommer hit om två veckor och om tre åker jag hem för en kortis sen till mitt underbara, älskade paradise. KAP VERDE! Jag tar även med mig min Isabella. Jag vill att tiden ska gå fortare och ha den 27e här nuuu. 

 

Jag har fått ner endel av mina tankar, långt ifrån allt. Det allra mesta får stanna hos mig eller på något annat ställe där inte vem som helst kan kika in.

 

Jag återkommer om några dagar, veckor eller månader. Tiden får utvisa