Blev helt forvirrad nu nar jag skulle skriva vilket datum det ar. Det ar alltsa redan den 24 februari?? Waaah. Tiden flyger forbi just nu...

 

Just for tillfallet sitter jag i varat lilla hotellrum i L.A. Kom precis tillbaka efter en middag pa Hard Rock Cafê uppe pa Hollywood Blvd (walk of fame). Ska strax sova for imorgon bar det av till Las Vegas. Resemanden har varit sa sjuuukt bra hittills. Har skrattat mig genom dagarna samtidigt som vi sett sa mycket saker. Reser med ett stortskont gang. Kanner mig fortfarande sa kulven om att jag om tva veckor ar hemma, en och en halv vecka till och med... Hur sjukt ar det inte? Varit borta i snart 400 dagar. Funderar pa hur det kommer kannas att kliva in i mitt rum, sova i min sang, prata svenska hela dagarna, inte ga pa bio en gang i veckan, inte kaka ute var och varannan dag, inte spendera tid i kopcentrum, sitta och dricka chai latte med fina vanner 1-2 ganger i veckan, att inte ha en liten busunge som springer in pa mitt rum pa morgonen, att inte fa gratis pafyllning av colan (hahah). Jisses, maste komma ihag den sista grejen. Och att inte kora mot rott (svanga hoger), kommer fa tanka till nagra extra ganger innan jag kor hemma. Och att kora med manuell, waaaaah!! Kommer vara sa ovant...

 

Idag blev jag ledsen ocksa, min nya klanning gick sonder :((( hoppas jag kan lamna tillbaka den. Alskar den!! Varfor ar det alltid sakerna man gillar mest som gar sonder!?!?

 

Kanns aven konstigt att ha hemlangtan till tva stallen nu nar jag reser. Hemlangtan har man alltid. Iallafall jag. Inte att det ar en jobbig langtan utan att man saknar sin sang ibland, manniskorna som finns i hemmet osv. Jag har hemlangtan till Sverige och Garnet Valley. Dubbel hemlangtan alltsa. Jobbigt!! Nu blir det sangen for min del och ni dar hemma gar val precis upp.